Vad du ska köpa i Uzbekistan: suzani, ikat, keramik, knivar och hur du känner igen hantverk

Namnet kommer från det persiska ordet för nål. En suzani är en stor broderad duk som bruden förberedde till sin hemgift och visade upp på bröllopsdagen. Buchara, Nurata, Samarkand, Shahrisabz och Tasjkent hade var sin stil, så en bra säljare kan berätta var ett stycke kommer ifrån.

Titta på baksidan: i handarbete varierar stygnen i längd och spänning, och ibland syns fortfarande den uppritade konturen av mönstret. Mindre handsydda stycken som kuddfodral är det enklaste sättet att äga riktigt nålarbete till ett rimligt pris. För att få en känsla för hur fint arbete ser ut kan du besöka Museet för tillämpad konst i Tasjkent innan du handlar: där finns mer än 7 000 föremål av folkkonst.

I ikat färgas mönstret in i trådarna före vävningen, vilket ger det mjuka, suddiga kanter. Två tyger kommer från vävstolarna: khan-atlas, rent siden, och adras, hälften siden och hälften bomull, billigare och lättare att tvätta. Båda har sitt hem i Margilan i Ferganadalen, och sedan 2017 står Margilan Crafts Development Centre på UNESCO:s register över goda metoder för att bevara kulturarv, för sitt arbete med att hålla atlas och adras levande. Hur du skiljer handvävd ikat från tryck, och vad mönstren betyder, står i vår guide till uzbekisk ikat.

På fabriken Yodgorlik, i drift sedan 1972, ser du sidenet gå från kokong till tyg och kan köpa det per meter. Eftersom trådarna är färgade syns mönstret på båda sidor av äkta ikat; ett tryck är blekt på baksidan. Hur vi planerar dalen står i vår guide till Ferganadalen.

Rishtan, i Ferganadalen, arbetar med den röda lokala leran och den blågröna glasyren ishkor, gjord av mineralpigment och aska från brända växter; familjerna håller sina recept för sig själva. Skålar i Rishtanstil tillverkas också i stora mängder för basarerna, så vill du ha handgjort ska du köpa i en verkstad, av dem som sitter vid drejskivan. Mästarna sätter ofta sitt märke på botten.

Gijduvan, ungefär 40 km från Buchara, har en egen skola. Familjen Narzullaev har drejat här i sex generationer, och Abdullo Narzullaev öppnade ett keramikmuseum i sin verkstad 1992. Mönstren är geometriska och blommiga, med grönt och blått som dominerande färger. Be verkstaden slå in tallrikarna ordentligt och bär dem i handbagaget. Från Buchara ordnar vi en utflykt till Gijduvan, med verkstaden och lunch.

Under emirerna var guldbroderi en hovkonst: verkstäder i Ark-fästningen broderade rockar av sidensammet med guldtråd, och nästan allt gick till hovet. År 1960 samlades hantverket i Bucharas guldbroderifabrik. Vill du se emirens egna plagg går du till museet i sommarpalatset Sitorai Mohi-Hosa (se Buchara på 1, 2 eller 3 dagar). I dag köper du guldbroderade kalotter, väskor och små bonader i gamla stan.

En pichoq från Chust, i Namanganregionen i Ferganadalen, räknas allmänt som en av de finaste traditionella knivarna i Uzbekistan. Den har ett rakt, brett blad och ett skaft av horn, ben eller hjorthorn, och bladet bär Chusts stämpel. Stadens gamla smedskvarter heter fortfarande Suzangaron.

I Buchara säljer handelskupolen Telpak Furushon knivar, smycken och musikinstrument, och intill ligger en smedja där du kan se knivar smidas. Leta efter de fågelformade saxarna från Bucharas smeder: öppna dem, så blir näbben de två bladen. Shavkiddin Kamalov, smed i sjätte generationen, driver ett smedjemuseum i staden. Packa knivar och saxar i det incheckade bagaget. Mer om knivar från Chust, koppar från Buchara och träsnideri från Chiva finns i uzbekiskt hantverk i trä, metall och guld.

Vilken kupol som säljer vad, och promenaden som binder ihop alla fyra, står i vår guide till Bucharas handelskupoler.

På pappersbruket Meros i Konigil, 13 km från Samarkand, görs papper för hand av mullbärsbark. Metoden hade gått förlorad på 1800-talet; bröderna Mukhtarov återupplivade den på 1990-talet. Papperet är lätt gulaktigt eftersom ingen bleker det, och används för att restaurera gamla manuskript. Butiken säljer anteckningsböcker, vykort och miniatyrer, alla lätta nog för vilken resväska som helst. Besöket passar in på tredje dagen i vår plan för Samarkand.

I Chiva, innanför Itchan Kala, kan du kliva in i verkstäder och se sidenmattor vävas. Färgerna är naturliga: granatäppelskal, valnötsskal, krapprot och indigo. En enda matta kan ta månader. I Buchara säljs mattor under kupolerna Toki Sarrafon och Tim Abdullah Khan. I Chiva ordnar vi också ett besök på en sidenfabrik.

Vänd på mattan för att kontrollera den. På en handknuten matta syns mönstret på baksidan som rader av enskilda knutar, lite ojämna, och fransarna är ändarna på de varptrådar mattan vävdes på. Ett stelt rutnät, en limmad baksida eller fransar som sytts på i efterhand betyder maskin.

Gränsen går vid femtio år. Föremål tillverkade för 50 år sedan eller mer räknas som kulturarv och får i regel inte lämna landet. Nyare föremål av konstnärligt värde kan kräva ett utförselintyg från kulturministeriet; granskningen tar upp till tio dagar. Maskintillverkade mattor, broderier och suzani gjorda under de senaste 50 åren behöver inget intyg, och det gör inte heller modernt handgjort folkhantverk.

Be om kvitto på varje matta eller suzani. Kallar säljaren något antikt ska du be om intyget innan du betalar. Alla regler finns i registrering och tull i Uzbekistan.

De enklaste presenterna kommer från Chorsu i Tasjkent och Siab i Samarkand: torkade aprikoser, russin, mandlar, pistaschnötter, kryddor och kurt, små kulor av saltad torkad yoghurt. Smaka innan du köper. Kontrollera reglerna i ditt hemland innan du packar ner mat: Australien kräver till exempel att du deklarerar torkad frukt, nötter, kryddor och träföremål på inresekortet (Incoming Passenger Card), och deklarerade varor med låg risk lämnas tillbaka efter kontroll.

Köp vid källan när du kan: verkstäderna i Rishtan och Gijduvan, vävstolarna i Margilan, pappersbruket Meros, kupolerna i Buchara, verkstäderna i Chiva. Basarer som Chorsu och Siab är bäst för mat, kryddor och vardagskeramik.

På basarerna och under kupolerna hör prutningen till affären. Fråga om priset, bjud lägre med ett leende och möts på mitten. Börja inte om du inte tänker köpa: när priset väl är överenskommet är affären gjord. Ha sum i små sedlar. Kort fungerar överallt där det finns en terminal, men basarstånden vill ha kontanter; se kort, kontanter och dricks. En guide hjälper mer än du kanske tror, särskilt där mästarna bara talar uzbekiska; se en privat guide i Uzbekistan.

Är hantverk anledningen till att du reser ger vår hantverksresa i Ferganadalen fyra dagar åt Rishtan, Margilan, Kokand och Andizjan, med ett keramikpass hos en mästare i Rishtan. Den äldre hantverkshistorien finns i traditionellt hantverk i Uzbekistan.

För hantverket i de två gamla städerna ger vår resa Hantverk i Buchara och Samarkand fem dagar åt pappersbruket i Konigil, träsnidarna och sidenmattorna i Samarkand, smederna och guldbroderiet i Buchara och krukmakarna i Gijduvan.