Deutsch
English
Español
Français
Italiano
Polski
Português
Suomi
Svenska
Türkçe
Русский
עברית
한국어
中文
日本語
Platser i artikeln: Samarkand · Buchara · Tasjkent
Uzbekisk folkdräkt: doppi, chapan och atlas – och var du ser dem
Titta på kalotterna på ett bröllop i Tasjkent, så ser du ofta var gästernas familjer kommer ifrån. En svart kalott med vita pepparfrukter är från Chust. En som är tung av guldtråd är från Buchara. En hög, raggig fårskinnsmössa betyder Choresm. Den uzbekiska folkdräkten bärs fortfarande, mest vid fester, och den fungerar fortfarande som en karta.
Vi är en researrangör i Tasjkent. Här berättar vi hur du läser dräkten och var du på en resa med oss ser den tillverkas, säljas och bäras.
Doppin: en kalott som visar var du kommer ifrån
En doppi är den uzbekiska kalotten, fyrkantig eller rund. På ryska kallas den tjubetejka. Män, kvinnor och barn bär den, och i städerna tas den mest fram till familjefester och högtider. Uzbekiska kalotter har namn efter orten de kommer från. Det finns sex stora regionala grupper av huvudbonader: Tasjkent, Samarkand, Buchara, Kashkadarja, Surkhandarja och Choresm.
Vanligast är kalotten i fyra kilar, sydd av fyra delar. En herrkalott har oftast ett ljust mönster på mörk botten, en damkalott är mångfärgad. Kalotten har gamla anor: redan miniatyrer som målades här på 1400-talet visar kvinnor och flickor i runda kalotter med broderade kanter. Den var också en talisman, och en gammal kalott slänger man inte och ger inte heller bort.
Chust: svart sammet och vita pepparfrukter
Den mest kända herrkalotten kommer från Chust, en hantverkarstad i Namanganregionen i Ferganadalen. Den är av svart sammet, handbroderad med vitt siden, och det är kvinnor som gör den. Överst sitter bodom, mandlar, och qalampir, en pepparfrukt som upprepas fyra gånger. Runt kanten löper sexton bågar som växlar med baggehorn. De tolkas som en fästning runt den som bär kalotten.
En gång i veckan har Chust en egen kalottmarknad med hundratals handgjorda kalotter. På stadens basar säljs också de berömda knivarna och guldbroderade chapaner. Chust ingår inte i vår vanliga Ferganarutt, men på en privat resa kan du be oss lägga till staden. Om knivarna och själva staden kan du läsa i Andizjan och Namangan.
Chapan, yaktak och skärp
En traditionell herrdräkt består av skjorta, byxor som kallas ishton, rock, skärp, läderstövlar och alltid något på huvudet: en turban eller en doppi. I Tasjkent och Visste du? Legenden säger att Ferganas ”himmelska hästar” svettades blod Enligt legenden svettades hästarna från Dayuan – som kinesiska krönikor kallade Fergana – blod, och omkring 102 f.Kr. skickade kejsar Wu av Han en armé för att hämta några. ”Blodet” var troligen en hudparasit som orsakar små blödande prickar. Läs mer → bar männen också yaktak, en skjorta med omlott framtill. Barn och gamla bar guppicha, en skjorta quiltad med bomullsvadd.
En chapan (chopon) är den långa rocken ytterst, som mest bärs under de kalla månaderna, i många färger och mönster. Vid högtidliga tillfällen tog männen på sig rikt broderade chapaner, och dem ser du fortfarande på bröllop och stora familjedagar. Till de mjuka läderstövlarna bar man hällösa överskor av läder, som togs av vid dörren.
Atlas, adras och guld
En kvinnodräkt består av klänning, vida byxor, rock, huvudduk, kalott och mjuka skor, med smycken av guld eller silver. Byxorna syddes ofta av ikat, tyget vars mönster färgas in i trådarna före vävningen. Till fest bär kvinnor klänningar av Visste du? Legend: det första atlassidenet kopierade en regnbåge i vattnet Enligt legenden ville en khan i Margilan gifta sig med en vävares dotter men lovade att avstå från henne mot något vackrare före morgonen. Vid en kanal såg vävaren moln och en regnbåge speglas efter regnet – och vävde den första khan-atlasen. Läs mer → och siden, ofta broderade med guldtråd.
Atlas och Visste du? UNESCO lyfter fram Margilans sidenvävare som förebild År 2017 förde UNESCO in Margilans centrum för hantverksutveckling, som återupplivar handtillverkningen av atlas och adras, i sitt register över goda metoder för att skydda kulturarv. Atlas är rent siden; adras blandar siden och bomull. Läs mer → kommer från .Visste du? Legenden säger att Margilan fått namn efter kyckling och bröd Enligt legenden välkomnade invånarna Alexander den store med kyckling och bröd, ”murg” och ”non”, och rätten gav staden dess namn. I själva verket kom Alexander aldrig hit; namnet Margilan finns belagt från 900-talet. Läs mer → Stadens centrum för hantverksutveckling, som öppnade 2007, lär ut det gamla sättet att tillverka dem, och 2017 förde UNESCO upp det i sitt register över goda exempel på bevarande. Hur tyget görs och hur du skiljer de två åt står i vår artikel om uzbekisk ikat.
Guldbroderiet var det förnämsta av stadens hantverk. Det täckte kläderna hos emiren och adeln i Buchara, och Bucharas guldbroderade kalott är den rikaste av alla doppier. I sommarpalatset Visste du? Legend: platsen för emirens palats valdes med kött Enligt legenden lät emir Nasrullah, som i mitten av 1800-talet ville ha ett sommarpalats, hänga upp fårkroppar på flera platser runt Buchara, och platsen där köttet höll sig längst valdes. Det Sitorai Mohi-Hosa som står där i dag är från 1912–1918. Läs mer → ser du guldbroderade rockar bredvid Visste du? En suzani broderades ofta av flera kvinnor samtidigt En familjemedlem eller en mönstertecknare, kalamkash, ritade mönstret över bomullsvåder. Våderna gick till olika kvinnor i familjen eller grannskapet, som broderade dem samtidigt; när de syddes ihop igen möttes sömmarna inte riktigt. Läs mer → från Buchara.
Choresm: mössor av fårskinn
I Choresm, runt Chiva, föredrar männen höga fårskinnsmössor i olika färger framför doppin. Våra gäster provar dem vid stånden i de gamla städerna. I Buchara hade kalotthandlarna en egen ,Visste du? Under Bucharas kupoler växlade köpmän pengar och guld Fyra handelskupoler från 1500-talet står fortfarande över gamla vägkorsningar. Toki Sarrafon var växlarnas kupol, där köpmän från Indien och Kina bytte mynt; i Toki Zargaron fanns guldsmedernas verkstäder, och Toki Telpak Furushon sålde mössor. Läs mer → Toki Telpak Furushon, mössförsäljarnas kupol, och broderade kalotter säljs fortfarande under kupolerna (se Bucharas handelskupoler).
Där du ser dräkten på en resa med oss
- På Hantverksresa i Ferganadalen följer du atlasen från kokong till vävstol i Margilan. På Hantverk i Buchara och Samarkand möter du smederna och guldtråden i Buchara, och på begäran lägger vi till en verkstad i guldbroderi.
- Grupper kan på begäran se folkdräkter på vår folkloreshow i Samarkand. På ett bröllop eller en familjemiddag, som i uzbekiska bröllopstraditioner, ser du chapaner och kalotter på riktiga gäster.
- Boka en fotograf till promenaden i Samarkand, Buchara eller Chiva och ta med dig bilder hem framför Visste du? Registans lejon med solen på ryggen hamnade på en sedel Sher-Dor-madrasan (1619–1636) har fått sitt namn efter de stora kattdjuren med solen på ryggen på portalen. Motivet fanns på baksidan av Uzbekistans 200-sumsedel från 1997. Läs mer → eller Itchan Kala.
- Kalotter, rockar och tyg säljs under Bucharas kupoler och i fabriksbutiken i Margilan. Vad du ska titta efter står i vad du kan köpa i Uzbekistan.
Kort sagt
- Doppin är den uzbekiska kalotten. Mönstret visar regionen, och uzbekiska kalotter har namn efter sina städer.
- Kalotten från Chust är av svart sammet med vita mandlar och pepparfrukter och sexton bågar runt kanten, handgjord av kvinnor. I Chust finns en kalottmarknad varje vecka.
- Chapanen är den långa rocken ytterst. Broderade chapaner och atlasklänningar tas fram till bröllop och högtider.
- Atlas och adras kommer från Margilan. Guldbroderiet var hovhantverket i Buchara.
- På våra hantverksresor ser du hur dräkten tillverkas. Fråga om en folkloreshow för grupper eller en fotograf till din promenad.
