Karakalpakstan: Nukus, Aralsjön och ökenfästningarna – en reseguide

Republiken Karakalpakstan är Uzbekistans nordvästra del, och den är stor: ungefär 166 600 km², mer än en tredjedel av landet. Den ligger vid Amu-Darjas nedre lopp, där floden når sitt delta. Kyzylkumöknen breder ut sig i öster, Ustjurtplatån reser sig i väster, och i norr ligger det som finns kvar av Aralsjön. Huvudstaden är Nukus.

Här bor ungefär 2,1 miljoner människor. Karakalpakiska och uzbekiska är båda officiella språk, och i Nukus hör du även ryska. Karakalpakiska är ett turkspråk nära besläktat med kazakiskan, och folkets namn kommer från två ord, qara, ”svart”, och qalpaq, ”mössa”. Jurtan, silversmyckena, de broderade dräkterna och de långa eposen som förs vidare av berättare, zhyrau, är det kulturarv du möter gång på gång här, på museer och vid bordet.

Nukus är en ung stad: den grundades officiellt 1932 och har i dag ungefär 350 000 invånare. De breda gatorna anlades på 1900-talet, och de flesta resenärer kommer hit för en enda adress. Statens konstmuseum uppkallat efter Igor Savitsky rymmer det ryska och centralasiatiska avantgardet, karakalpakisk brukskonst och fynd från det antika Choresm. Vi har skrivit en separat artikel om det: Savitsky-museet i Nukus, med dess historia, konstnärer och de salar du inte bör missa.

Två praktiska saker att planera kring. Museet är stängt på måndagar, så kom inte till Nukus en söndagskväll för bara en dag. Och ge det minst en halv dag; resten av dagen går till Mizdakhan, strax utanför staden.

Mizdakhan ligger på kullar strax väster om staden Khojeyli, ungefär 40 minuter med bil från Nukus. Området täcker omkring 200 hektar. På en kulle ligger ruinerna av fästningen Gyaur-Kala, vars tidigaste murar går tillbaka till 400-talet f.Kr.; på nästa ligger en nekropol där de sista begravningarna är från 1300-talet. Staden runt omkring förstördes under Timurs fälttåg mot Choresm och byggdes aldrig upp igen, så kullarna lämnades åt de döda.

Gå ner i Mazlum Khan Sulus underjordiska mausoleum och vandra bland de kupoltäckta gravarna till de små pelarna av tegelstenar som besökare staplar längs stigarna. En lokal legend säger att en tegelsten faller från ett av de gamla mausoleerna varje år, och när den sista faller går världen under; därför lägger folk dit egna tegelstenar och önskar sig något. Kom på sena eftermiddagen, när ljuset är lågt och kupolerna avtecknar sig mot öknen.

Chilpik är den andra kullen, ungefär 43 km söder om Nukus på vägen mot Turtkul. En ring av lermur kröner en naturlig kulle, ungefär 35 m hög. Det är en dakhma, ett tystnadens torn som är mer än två tusen år gammalt, från tiden före islam, då de döda lades ut under bar himmel. Klättringen tar några minuter, och från toppen ser du Amu-Darjas dal. Den passar in på vägen mellan Nukus och fästningarna.

Muynak ligger ungefär 200 km norr om Nukus. Fram till andra halvan av 1900-talet var det en hamn och en fiskestad med en konservfabrik. När floderna som försörjde Aralsjön leddes bort för bevattning drog sig stranden undan, och staden blev stående i en ny öken, Aralkum, sjöns tidigare botten.

De rostande båtarna står vid Aralsjömonumentet i norra änden av staden, i utkanten av det som en gång var hamnen. Från utsiktsplatsen ovanför dem blickar du ut över den gamla sjöbotten. Stadens lilla museum visar målningar och fotografier från åren då Muynak fortfarande levde på fisket. Ta dig tid med båda: fartygen berättar slutet på historien, museet berättar hur den började.

Själva vattnet ligger fortfarande ungefär 200 km bortom Muynak, på andra sidan Ustjurtplatån, och den sista biten är ett jeepspår längs platåns kant, förbi klippor som stupar ner mot den gamla sjöbotten. Man åker inte till Aralsjön för att bada. Man åker dit för att stå på en strand som har flyttat sig, i en tystnad som är svår att hitta någon annanstans.

Hur sjön krympte och hur resan går till förklarar vi i Aralsjön i dag. Vår förlängning till Aralsjön på 2 dagar börjar med ett morgonflyg från Tasjkent till Nukus, fortsätter med 4×4 till Muynak och över Ustjurt till en natt i ett läger vid vattnet och återvänder via sjön Sudochie och Mizdakhan till kvällsflyget. Den är gjord för att läggas till en längre rutt, och en engelskspråkig guide ingår (svensktalande guide på förfrågan).

På andra sidan Amu-Darja från Chiva, i utkanten av Kyzylkum, står det antika Choresms lerfästningar. Området kallas Ellikqala, ”femtio fästningar”, och ett distrikt i Karakalpakstan bär fortfarande namnet. Ayaz-Kala, tre fästningar på och nedanför en kulle, är den mest kända; dess äldsta murar är från 400–300-talet f.Kr. Toprak-Kala var en av Choresms huvudstäder på 100–200-talet e.Kr., och Kyzyl-Kala ligger alldeles intill. Sedan 2008 står ”Desert Castles of Ancient Khorezm” på Uzbekistans tentativa lista för UNESCO:s världsarv.

Fästningarna ligger mellan Chiva och Nukus, ungefär 150 km från Nukus, så de passar bäst på vägen från den ena staden till den andra. Var och en av dem, deras legender och jurtlägret vid Ayaz-Kala finns i vår guide till Choresms ökenfästningar. Om du bor i Chiva kan du boka vår utflykt till fästningen Ayaz-Kala.